Åsa Foster

För sin kritikerrosade novellsamling Man måste inte alltid tala om det nominerades Åsa Foster till Borås tidnings debutantpris 2015. I den tilldrog sig berättelserna i ett Sydafrika som fortfarande präglas av åren med apartheid.

Människorna i Förresten gör folk så märkliga saker nuförtiden befinner sig i Skåne, somliga på tillfälligt besök medan andra är djupt rotade i den mörka myllan. På olika sätt kämpar de för att hantera det som sjuder i och omkring dem. Alla rör de sig mot omvälvande ögonblick, där gränser förskjuts och det som varit plötsligt förändras.

Mitt i natten ställer sig en man vid sin hustrus säng med ett gevär över axeln och väntar på att hon ska vakna. I Lund förbereder sig en doktorand för att berätta allt om sin otrohetsaffär, men något hon ser får henne att hejda sig. En tafatt bilförsäljare hjälper en kvinna som anklagas för stöld, utan att ana att hon kanske är skyldig till något mycket värre. Och bakom en lada ska en kattunge dränkas.

En cancersjuk arkitekt träffar en tonårstjej på glid och bestämmer sig för att för en gångs skull sätta sina egna önskningar främst, utan hänsyn till vad som går sönder på vägen. Tre pojkar ger sig ut på jakt efter en grön mamba som dödat en liten flicka, men förstår inte att det finns andra rovdjur än de som de vuxna varnat för. Ett hembiträde försöker avvärja katastrofen när hennes arbetsgivare bestämmer sig för att hjälpa hennes sjuke man. Tjugo år har gått sedan apartheid, men det nya Sydafrika präglas fortfarande av segregation, rädslor och våld - om än med nya herrar. I regionen KwaZulu-Natal på Sydafrikas östkust gränsar milslånga stränder till kåkstäder, zulubyar och inhägnade villaområden. Människorna i Åsa Fosters debut förenas av att något gnager i dem. Något som de sällan kan sätta fingret på, men som får dem att antingen bryta med det invanda, eller att ta kurs mot mörkret inom dem. Man måste inte alltid tala om det är en novellsamling om maktbalanser: mellan svarta och vita, rika och fattiga, män och kvinnor, och om vad som händer när balanserna rubbas.

"Husen ligger likadana på rad med mintgröna och rosa fasader. Vi följer skyltningen tills vi kommer till vårt nummer." Semester vid kusten av Åsa Foster är en av texterna i Granta #1: Gränser. Granta är en tidskrift som lyfter fram starka berättelser och oväntade perspektiv. Noveller och romanutdrag samsas med reportage och självbiografiska berättelser, nyskrivet svenskt material med översättningar, och etablerade skribenter med nya röster. Svenska Granta bygger på ett nära samarbete med såväl den engelskspråkiga förlagan som det tiotal andra systerutgåvor som de senaste åren startats runt om i världen. Tidskriften utkommer två gånger om året. Ett urval texter ur svenska Granta finns även tillgängliga som e-singlar.